Jämställdhet vart tredje år : En diskursanalys av svenska myndigheters jämställdhetsplaner @inproceedings{Blomberg2015JmstlldhetVT, title={J{\"a}mst{\"a}lldhet vart tredje {\aa}r : En diskursanalys av svenska myndigheters j{\"a}mst{\"a}lldhetsplaner}, author={Therese Blomberg and Ida Lindberg}, year={2015} } Therese Blomberg, Ida Lindberg

Fokus är hur talet om jämställdhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrån historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis.

Diskursanalys är en teoretisk och praktisk användbar metod som ämnar att studera sociala förändringar genom språkanalys (Fairclough 1992, s. 1). Det finns inte någon färdigbestämd procedur för hur diskursanalytikern ska gå tillväga för att göra en diskursanalys. 2 jämställdhet med hjälp av diskursanalys. Uppsatsen har valt att utgå från Foucaults diskursanalytiska metod eftersom könsmaktsperspektivet är helt dominerande i den svenska jämställdhetsdebatten och eftersom makt är ett så centralt begrepp inom detta perspektiv. Jämställdhet Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Diskursanalys jämställdhet

Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis. Utifrån intervjumaterialet framgår att begreppet jämställdhet verkar ha haft stor genomslagskraft och att intervjupersonerna med lätthet talar om jämställdhet. Det går dock att utläsa ett oreflekterat och oproblematiserat förhållningssätt som tyder på att talet om jämställdhet kan sakna förankring i den egentliga verksamheten. Välja studier Anmälan och antagning Livet som student Internationella möjligheter Examen och karriär Kompetensutveckling för yrkesverksamma Coronaviruset/covid-19 – information för studenter Dessa diskurser är jämställdhet som en fråga om transporter (med underkategorierna transportsystemet och kollektivtrafik); utsatta grupper; folkhälsa och livsmiljö; trygghet; hållbarhet; attraktivitet; utveckling och samhällsbyggnad; samt jämställdhet som över huvud taget inte nämns. Jämställdhet vart tredje år : En diskursanalys av svenska myndigheters jämställdhetsplaner @inproceedings{Blomberg2015JmstlldhetVT, title={J{\"a}mst{\"a}lldhet vart tredje {\aa}r : En diskursanalys av svenska myndigheters j{\"a}mst{\"a}lldhetsplaner}, author={Therese Blomberg and Ida Lindberg}, year={2015} } Therese Blomberg, Ida Lindberg Jämställdhet i domskrivning: en kritisk diskursanalys av hur asylsökande skildras i domar. Tengvall Ejderbring, Ellen LU and Lindgren, Amanda LU ( 2017 ) RÄSK02 20171. Department of Sociology of Law. Män och jämställdhet : en diskursanalys utav begreppet maskulinitet i SOU 2014:6 Lindeberg, William LU MRSK30 20141 Human Rights Studies.

Det går dock att utläsa ett oreflekterat och oproblematiserat förhållningssätt som tyder på att talet om jämställdhet kan sakna förankring i den egentliga verksamheten.

Fokus är hur talet om jämställdhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrån historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis.

På 1960- och 1970-talet dominerades diskursen av ett perspektiv som byggde på antagandet att både män och kvinnor behövde frigöra sig från traditionella könsroller. I detta perspektiv ansågs information och utbildning vara nyckeln till ökad jämställdhet. Metoden som valts för studien var kritisk diskursanalys genom Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Denna uppsats undersoker hur det talas om jamstalldhet inom kommunal introduktion av nyanlanda flyktingar och invandrare. Utifran intervjuer med

Klimatförändringarna Vi arbetar för en jämställd svensk och europeisk utrikespolitik för att utrota förtryck av flickor, kvinnor och icke-binära i hela världen. 1:a upplagan, 2000.

Kommentera arbete. Syftet med Resultatet presenteras utifrån en genusanalys samt en diskursanalys.
Pe elektronik konsult ab

Resultatet visade att de undersökta läroböckerna på ytan strävade efter jämställdhet mellan kvinnor och män, men under ytan bland annat reproducerade en stark könsordning där män ansågs vara mer kompetenta än kvinnor. Jämställdhet, diskursanalys, Carol Lee Bacchi, Försvarsmakten, mediedebatt National Category Political Science Identifiers URN: urn Just nu: Extrapris på Hållbarhet, Jämställdhet och Social Rättvisa! En studie som genom en kritisk diskursanalys undersöker hur H&M inkorporerar politiska ställningstaganden i sin marknadsföring. Jonsson, Filippa LU GNVK02 20191 Department of Gender Studies. Mark; Abstract Studentlitteratur: Lund Rapport från Statistiska centralbyrån (2006) På tal om kvinnor och män-lathund för jämställdhet, Statistiska centralbyrån: Örebro Riksdagen (2007-12-16 Download Citation | On Jan 1, 2006, Johan Lundh and others published Lärares jämställdhetsarbete | Find, read and cite all the research you need on ResearchGate Download Citation | On Jan 1, 2008, Maria Egestål published Värdet bakom våldtäkten : En diskursanalys av fyra rättsfall | Find, read and cite all the research you need on ResearchGate Topics: Gender family policy, discourse analysis, gender equality, family politics, feminist political theory, nuclear family ‘vårdnadsbidraget’, Familjepolitik, diskursanalys, jämställdhet, policyanalys, feministisk teori, kärnfamilj, vårdnadsbidrag, Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies), Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig Topics: Childlessness, gender roles, Japan, discourse analysis, gender equality, Barnlöshet, könsroller, Japan, diskursanalys, jämställdhet, Gender Studies Hanna Ylöstalo (2012) har undersökt jämställdhet mellan könen och konstaterar att jämställdhet i Finland uppfattas som en så central del av västerländsk demokrati att man inte uttalat kan vara emot det utan att tappa ansiktet (Ylöstalo, 2012: 14; se också Rokka, 2011: 237).

Department of Sociology of Law. Enligt diskursanalysen får den diskursiva förståelsen sociala konsekvenser. Hur vi handlar beror på vilken diskurs vi befinner oss i och hur den ser ut (Winther Jörgensen & Phillips, 2000:31). Enligt diskursanalysen är det alltså inte bara troligt, utan givet att bilden av männen påverkar hur samhället förhåller sig till En diskursanalys av ett begrepp i tiden. Författare: Emma Hallgren och Malin Johansson Nyckelord: Mångfald, socialkonstruktionism, diskursanalys, postkolonialism, arbetsgrupper.
Peppol bis

Jämställdhet Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande målet är sex delmål knutna. Jämställdhetsintegrering. Sexuella trakasserier. Prostitution och

Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis.